Inför skid‑VM 2027 i Falun – höjdpunkter att se fram emot

Falun står återigen i rampljuset som värdstad för skid‑VM 2027. Det blir femte gången som staden arrangerar detta prestigefyllda mästerskap, senast var folkfesten 2015 då hela 228 000 biljetter såldes och 281 600 besökare samlades vid Lugnet. Sverige gjorde då sitt bästa VM någonsin med nio medaljer, varav guld genom Charlotte Kalla och Johan Olsson. Med den erfarenheten i bagaget rustar Falun för nya minnesvärda ögonblick när världseliten i nordisk skidsport kommer på besök 24 februari–7 mars 2027. Här går vi igenom tävlingsprogrammet, de största stjärnorna, oväntade moment och om hemmavallen kan ge Sverige extra skjuts.

Tävlingsprogram och nyckelgrenar i Falun 2027

Årets skid‑VM omfattar de klassiska nordiska grenarna längdskidor, backhoppning och nordisk kombination. För en sport‑ och spelintresserad publik ligger dock fokus främst på längdskidornas spännande lopp. Tävlingsprogrammet bjuder på en rad nyckelgrenar där mästarna ska koras:

Sprint (klassisk/fristil): Mästerskapet inleds ofta med explosiva sprinttävlingar i längdspåren. Både dam‑ och herråkare kör en intensiv bana på några minuter, där minsta misstag kan bli ödesdigert. Sprintfinalerna är publikfavoriter tack vare sin nerv och ovisshet – fotofinish är mer regel än undantag. Här får vi se världens snabbaste skidåkare göra upp i utslagsheat.
Distanslopp (intervalstart): I de individuella distansloppen mot klockan sätts uthållighet och teknik på prov. Damerna och herrarna åker numera samma distans, 10 km, efter att VM infört lika tävlingssträckor för båda könen. Intervalstart innebär att åkarna startar en och en – det blir ett strategiskt tempolopp där den bästa tiden vinner. I Falun 2015 vann Charlotte Kalla damernas 10 km fristil inför hemmapubliken, och 2027 kan ett nytt svenskt distansguld stå på spel.
Skiathlon (dubbeljakt): Skiathlon kombinerar två stilar i samma lopp – först klassisk stil, sedan skidbyte halvvägs och fristil mot mål. Både damer och herrar kör 20 km (hälften i vardera teknik). Denna gren kräver allsidighet och taktisk kyla; åkarna måste hänga med i klungan under klassiskt och sedan ha krafter kvar i fristilsdelen. Skiathlon‑loppen är ofta dramatiska då fältet samlas om och om igen kring skidbytet, och upploppen kan bjuda på oväntade spurtare.
Stafetter: Lagandan sätts på prov i de klassiska stafetterna. Både herrarna och damerna tävlar i 4×7,5 km stafett (fyra sträckor á 7,5 km), en distansstandard som ger både herr‑ och damlagen lika långa lopp. Två sträckor körs i klassisk stil och två i fristil. Stafetten brukar vara en av mästerskapets mest prestigefyllda tävlingar – inte minst för hemmanationen. Publiken lever sig in i varje växling och spurtstrid, och historiskt har både favoritsegrar och sensationer skett när medaljerna ska fördelas.
Masstart (längsta loppen): De längsta loppen, femmilen för herrar och numera femmilen för damer också, är VM:s crescendo. För första gången någonsin körde damerna 50 km i VM‑sammanhang 2025, och i Falun fortsätter jämställdheten med en 50 km masstart för båda könen. Dessa lopp körs i masstart där alla startar samtidigt, vilket ofta leder till en klunga av slitna åkare som gör upp på slutvarven. Femmilen betraktas som den ultimata uthållighetsutmaningen – en klassisk gren där taktik, vallning och råstyrka avgör över nästan två timmars skidåkning. I Faluns kuperade terräng, med den beryktade Mördarbacken, kan dessa lopp bli en episk prövning för favoriterna.

Toppnationer och stjärnåkare att hålla koll på

När världseliten kommer till Falun 2027 är det några nationer som sticker ut extra. Norge har länge dominerat längdskidscenen och gjorde det även under Falun 2015 med flera guld. Norrmännen har en exceptionell bredd på både dam‑ och herrsidan. En av de mest lysande stjärnorna är sprint‑ och distansfenomenet Johannes Høsflot Klæbo, som redan vid unga år samlat på sig OS‑ och VM‑guld och förväntas fortsatt vara mannen att slå i både sprint och medeldistans. På damsidan hoppas Norge på namn som Tiril Udnes Weng eller nya stjärnskott som kliver fram i Therese Johaugs frånvaro.

Sverige, som hemmanation, kommer med ett starkt lag och stora förväntningar. Framför allt damlandslaget imponerar – vid senaste VM tog Sverige hem samtliga damguld, inklusive en historisk seger av Frida Karlsson på 50 km. Frida Karlsson har etablerat sig som en av världens främsta distansåkare med VM‑ och OS‑medaljer i bagaget. Tillsammans med Ebba Andersson, som är stark i klassiska lopp, och sprintkanoner som Jonna Sundling (regerande världsmästarinna i sprint) har Sverige flera guldkandidater på damsidan. På herrsidan hoppas Sverige att stjärnskott som William Poromaa kan utmana de norska giganterna i distansloppen, medan erfarna namn som Calle Halfvarsson kanske förlänger karriären för en sista chans till VM‑medalj på hemmaplan.

Utöver de två skidstormakterna Sverige och Norge finns flera andra nationer och profiler att hålla ögonen på. Finland har traditionellt starka klassiska åkare, som olympiamästaren Iivo Niskanen, som alltid är medaljkandidater på hemmaliknande nordisk terräng. Ryssland har vid tidigare mästerskap plockat medaljer via åkare som Aleksandr Bolsjunov, men rysk medverkan styrs av internationella beslut och återstår att se 2027. USA och Kanada har också seglat upp som utmanare, särskilt i sprint där åkare som Jessie Diggins (USA) och Nadine Fähndrich (Schweiz) blandat sig i toppstriden. Den bredd av nationer som nu kan blanda sig i medaljstriden gör tävlingarna extra intressanta för oss som följer oddsen.

Dramatiska lopp och oväntade utfall för oddsintresserade

För den spelintresserade publiken är det ofta de mest oförutsägbara grenarna som lockar. Skid‑VM bjuder på flera lopp där skrällar ligger på lur och kan ge utslag på oddsen:

Sprint: Sprintfinalerna är ökända för att vara svåra att förutse. Små marginaler, fall och fotofinish gör att favoriten långt ifrån alltid vinner. Detta gör sprint till en spännande gren även ur oddssättarnas perspektiv – chansen för en oväntad medaljör är stor, vilket ger höga odds för den som vågar tro på en skräll.
Masstartslopp (50 km): De längsta loppen, särskilt damernas och herrarnas femmil, brukar kallas ett ödeslotteri i skidåkning. När ett dussintal utmattade åkare tillsammans närmar sig mål efter nästan två timmars strid kan vad som helst hända. Spurten på upploppet efter 50 km blir ofta en nagelbitare. Veteraner kan överraska ungdomar med smart energiupplägg, eller så dyker en doldis upp i tätklungan på sista milen.
Stafett och teamsprint: Lagstafetter kan verka mer förutsägbara då de starkaste nationerna oftast dominerar, men historien har lärt oss att allt kan hända. En fallande åkare vid växling eller ett skida som glider ur spår kan kullkasta favorittippade lags medaljdrömmar. Teamsprinten (duosprint) är en annan laggren där ovana nationer kan blanda sig i toppstriden – har ett land två explosiva sprinters kan de utmana giganterna.

Sammantaget bjuder Falun‑VM på många ovissa moment. För den som följer oddsen gäller det att väga favoritskap mot risken för det oväntade. Skidåkning utomhus påverkas dessutom av väder och vallaföre – ett plötsligt snöfall eller fel vallaval kan kullkasta hela resultatlistan och ge högoddsare på prispallen.

Hemmaplan – en extra växel för svenska åkarna?

En fråga inför mästerskapet är hur mycket hemmaplansfördelen kommer att spela in för de svenska åkarna. I Falun 2015 vittnade många om det enorma publikstödet – läktarna kokade av blågul entusiasm. Den energin kan lyfta åkarna till stordåd. Vi minns hur veteranen Anders Södergren i sitt sista VM‑lopp rycktes med av publikens jubel och vågade attackera på femmilen; publiken lyfte veteranen runt banan i sin sista mästerskapsstart. Även om Södergrens utbrytning tillslut hämtades in så visade den vilken tändning hemmapubliken kan ge.

Svenska landslaget har dessutom fördelen att Lugnet i Falun är hemmaterräng som de känner väl. Mördarbacken, den beryktade stigningen på banan, är något som svenska åkare har tränat i otaliga gånger. Att kunna banprofilen och veta var man kan attackera eller återhämta sig är en taktisk fördel gentemot många konkurrenter som kanske bara testat spåren under någon världscup tidigare. Allt detta talar för att Sverige kan överträffa sig självt ännu en gång på hemmaplan.

Samtidigt ska man ikke underskatta pressen som kommer med en jublande hemmapublik. Förväntningarna är höga – mediafokus och folks hopp om medaljer kan vara tyngande för vissa. Konsten blir att vända publikens stöd till något enbart positivt. Lyckas de svenska åkarna med det, finns det goda chanser att åter göra Falun‑VM till ett svenskt medaljkalas.

Avslutande tankar

Med Faluns långa skid‑VM‑historia och det färska minnet av succén 2015 är scenen satt för ett nytt storslaget mästerskap 2027. Tävlingsprogrammet sträcker sig från intensiva sprinter till uthållighetskrävande femmilar, och världens bästa skidåkare – från etablerade guldfavoriter till hungriga outsiders – kommer att kämpa om varje sekund. För sportälskare och oddsintresserade lär dagarna bli fyllda av både väntade triumfer och överraskande vändningar. Allt detta inramat av den unika stämning som bara Falun kan erbjuda. Vare sig man är på plats vid Lugnet eller följer dramatiken hemifrån, kan vi räkna med att skid‑VM i Falun 2027 blir en skidfest att minnas för alla.

Läs även: spelbolagutansvensklicens.co förvärvar sajten falun2015.com